Torsdagen den 28 februari

Jovisst, puzzelbitarna föll på plats i går, men efter den sömnlösa natten innan, tog orken slut redan vid 17-tiden.
Vi fick i alla fall en kväll tillsammans även om vi båda var ordentligt trötta och inte orkade med så mycket annat än just det...............att vara tillsammans.
I dag är det Karlssons stora dag, IKEA dagen! Hon skjutsar mej till jobbet och därefter bär det av till Haparanda.
Långt, tycker Leffe, men vad är tolv mil för en shoppingsugen Karlsson.

För min del blir det puzzlet igen och även om bitarna började passa i går igen, så har inte stressen minskat så mycket.

Det är märkligt. Ända sedan måndags har entre'hallen på sjukhuset haft ett ständigt besök av 4-5 personer. Såvitt jag kunnat bedöma av klädseln, samma varje dag och kvinnor. I går dök det upp en karl också. Det gick  inte undgå det, såg man inte, så hördes det.
Senare hade jag hade dessutom nöjet att vistas i lunchrestaurangen med nämnda sällskap.

I denna lunchrestaurang köper man matportionen och därefter tar man själv sallad, bröd och dricka.
Jag tog ett glas läsk och undrade om det skulle vara pinsamt att hämta ett till ifall det behövdes.
Efter ett tag kändes det inte ett dugg pinsamt längre. Inte efter att jag noterat mina bordsgrannars grävande i brödkorgen. Jag trodde inte mina ögon.
Gubben stod verkligen och grävde i brödkorgen och fyllde en tallrik med bröd. inte 2-3 skivor, här handlade det om 15-20.
Därefter kom kärringen och gjorde likadant, grävde kanske inte lika mycket och högen på tallriken blev nog inte riktigt lika stor.

Det var frestande att ta ett kort, men med tanke att min beväpning endast bestod av en skruvmejsel, tyglade jag den lusten, slängde i mej maten och gick därifrån.

                                                                    Gomorron