Fredagen den 12 april

I går skulle jag bara handla lite smått efter jobbet och ställde mej i kassan där det var den minsta kön.

Ganska snart upptäckte jag mitt misstag. Före mej stod han, den perfekta mannen, familjefadern, pedagogen. Han pratade med barnen, undervisade, berättade och pratade och pratade.
Ja, ni vet dendär familjen som bygger bo så snart de står still i 5 sekunder.

Jag visste också redan innan han fått alla varor på bandet att han inte skulle lägga dit avskiljaren mellan våra varor, han tog ju hand om sina barn.
En förpackning bröd närmade sig "bäst före" och då skulle 6-åringen motiveras tycka att det skulle bli kul att gå ända bort till brödhyllan med förpackningen.  Men ack nej, hon kom aldrig till "tycka kul stadiet" Pedagogiken slutade med: "stå kvar så går jag själv"
Nämnas kan att Leffe såg sig tvungen att hosta till och småle........

Efter kassan startade gubben genast bo-byggandet, ställde kundvagnen på tvären för att markera reviret medan ungarna gjorde utflykter över högt och lågt.

 En av ungjvlarna hade klättrat upp och satt sig på platsen där jag skulle packa ner mina varor. Pedagogen varken såg, eller brydde sig, han undervisade fortfarande.............
.
Nåja, Leffe som också är pedagogisk, fast på ett annat sätt, spände blicken i ungen som snabbt kröp ner och försvann och Leffe gick därifrån om inte lycklig, så i alla fall ganska nöjd med att ha fått sista ordet.

I går åkte jag hemifrån klockan sju och parkerade  hemma igen strax efter åtta. Det blir garanterat en likadan dag i dag och i värsta fall även en sådan lördag.
Därefter känns det som rena semestern att få åka till Malmö i nästa vecka.

 Apropå semester.................16 dagar kvar nu! Hörde du det Susan??!!

                                                                 Gomorron